Fem hundspann, 28 Siberian huskies, en Border collie och fem personer startade ut från Stora Sjöfallet torsdagen den 25 mars.
Denna första dag på hundsläden fick vi se ganska mycket järvspår men antagligen från ett och samma djur. Vi såg också dalripor, rävspår och den lilla Strömstaren i det öppna vattnet mellan Sattisjaure och Teusa. Första dagen nådde vi Teusajaurestugan.
Nästa dag började med att guiden (Matti) ville prova på en ny uppfart upp på fjället… Skall man vidare norrut från Teusa kan man antingen följa sjön västerut och ta skoterleden upp på fjället. En led där stigningen fördelas på en längre sträcka. Eller så kan man köra rakt upp bakom stugvärdstugan vilket vi gjorde. Här kommer de flesta skidåkarna ner. Hela stigningen presenteras här på en mycket kort distans. Med facit i handen så är det absolut genomförbart men man skall nog inte göra det i början av en tur med fullastade hundslädar. Vi tog backen med korta 5 meters ryck. I de brantaste delarna drog min släde mitt 8-spann baklänges om jag inte stod på bromsen under pauserna.
Väl uppe på fjället var planen att styra rakt mot Hukejaurestugan. Efter några timmars kämpande i den lösa snön modifierade vi planen och tog sikte på Singistugorna istället. Ett dygn senare nådde vi dock Hukejaure. Därifrån körde vi till Kaitumjaurestugorna och följde Kaitumsjöarna ner till Tjuonajokk. För mig var detta första gången som jag kom till Tjuonajokk med en grupp. Ett fint ställe med trevligt folk som nog måste upplevas någon höst.
Vår sista dag blev också den längsta, en etapp på 48 km tillbaka till Saltoluokta.
Summering: En fin tur som vi kommer att köra flera år, men kanske då hellre med start från Ritsem.
Tove (Sverige) var tillbaks för 5:e året tror jag. Jättetrevligt! Hon liksom David (Wales), Angie och Thibault (Frankrike)är hjärtligt välkomna tillbaka i framtiden!
/ Matti
About Author
