Den som googlar pÄ Kungsleden fÄr mer Àn en halv miljon trÀffar. Det sÀger nÄgot om populariteten hos vÄr mest kÀnda vandringsled.
Sedan mer Àn 40 Är tillbaka strÀcker Kungsleden sina 425 kilometer mellan Abisko i norr och Hemavan i söder. Men de nordligaste delarna av den anrika vandringsleden har mer Àn hundra Är pÄ nacken.
Historik
Redan i slutet av 1800-talet började Svenska turistföreningen formulera planer pĂ„ en sammanhĂ€ngande vandringsled genom den svenska fjĂ€llvĂ€rlden. Det skulle bli en led som passerade de allra vackraste platserna, en ledernas kung – Kungsleden.
Redan 1907 byggdes de första stugorna lÀngs leden av Svenska turistföreningen vid Abiskojåvri och Giebnegaisi/Kebnekaise.
Rösningen av leden började norrifrÄn. I slutet av 1920-talet var hela strÀckan mellan Abisko och Kvikkjokk, eller Huhttån, som platsen samiska namn Àr, rösad. DÄ, Är 1928, anvÀndes ocksÄ benÀmningen Kungsleden mer officiellt av STF för första gÄngen. PÄ 1950-talet hade Kungsleden dragits Ànda ner till AmmarnÀs i VÀsterbotten, och 1975 kom den att fÄ sin nuvarande sydligaste punkt, nÀmligen Hemavan.
Vinter- och sommarled
Hela Kungsleden Àr bÄde sommarled, för vandring, och vinterled för skidÄkning. Det Àr de röda kryssmarkeringarna som visar att en led ocksÄ Àr vinterled. PÄ mÄnga strÀckor Àr vinterleden skidled och skoterled samtidigt. För övrigt Àr vinterleden opreparerad. Till största delen Àr strÀckningen densamma för sommarleden och vinterleden, men pÄ nÄgra stÀllen Àr vinterleden dragen över sjöisarna. Under vintertid fÀrdas vi ofta med hundspann lÀngs delar av leden pÄ vÄra lÄnga hundspannsturer.
Ăvernattning
Det Àr Svenska turistföreningen som driver stugorna lÀngs Kungsleden. Hela 16 stugor och flera fjÀllstationer kantar leden frÄn Abisko till Hemavan. PÄ strÀckan mellan Kvikkjokk och JÀkkvik saknas stugor.
Landskapet
Kungsleden strÀcker sig genom en stor del av samernas land, Såpmi/Såbme/Saepmie, som det heter pÄ nord-, lule- respektive sydsamiska. Leden löper genom de fyra nationalparkerna Abisko, Stora Sjöfallet, Sarek och Pieljekaise. Den gÄr genom nÀstan hela landskapet Lappland och dessutom bitvis genom det av Unesco utnÀmnda vÀrldsarvsomrÄdet Laponia.
TerrÀngen som Kungsleden ringlar sig fram genom Àr varierad, men framför allt fÄr vandraren trampa ett högalpint, ibland kargt pÄ grÀnsen till sterilt, landskap. Som högst gÄr leden pÄ 1000 meters höjd. Bitvis gÄr den ocksÄ genom fjÀllbjörkskog och högörtsbestÄnd, för att lÀngst ner i nÄgra av fjÀlldalarna slingra sig genom skog av grova tallar, grÄ torrfuror, artrika lÄgor och lavbehÀngda granar.
Djur och natur
Landskapet runt Kungsleden Ă€r hemvist för en rik flora och fauna. Chansen att fĂ„ se nĂ„got av de fyrfota stora rovdjuren – varg, björn, jĂ€rv och lo – Ă€r kanske inte stor, men den finns. Om hösten kan den som bĂ„de har turen och kikaren med sig fĂ„ se björnen gĂ„ med nosen i marken och dammsuga fjĂ€llsluttningarna pĂ„ krĂ„kbĂ€r. Ălg finns i markerna och sommartid betar renar i fjĂ€llomrĂ„det. Hare, rĂ€v och lĂ€mmel hör ocksĂ„ till den rika faunan lĂ€ngs leden, liksom ett stort antal fĂ„gelarter. Omkring hĂ€lften av Sveriges cirka 400 fĂ„gelarter har siktats i Lappland. Den observante kan fĂ„ se allt frĂ„n kungsörn, havsörn och fjĂ€llvrĂ„k till ripa, ljungpipare, blĂ„hake och olika sjöfĂ„glar.
VĂ€xtligheten varierar kraftigt mellan ledens mest höglĂ€nta delar och de lite mer lĂ„glĂ€nta. PĂ„ kalfjĂ€llet hittar du naturens verkliga hĂ„rdingar, som isranunkel och fjĂ€llsippa. FjĂ€llbjörkskogen kan antingen kan vara hedliknande med bĂ€r, mossor, lavar och ljung, eller ocksĂ„ bestĂ„ av mer frodig sĂ„ kallad Ă€ngsbjörkskog dĂ€r höga örter som fjĂ€lltorta, nordisk stormhatt, kvanne och smörboll spirar. Ănnu lĂ€ngre ner i fjĂ€llbarrskogen finns mĂ„nga av gammelskogarnas arter som mĂ„rd och tjĂ€der, och sĂ€llsynta vĂ€xter som tibast, ostticka och röd trolldruva.
Kultur
Kungsleden gÄr genom ett gammalt samiskt kulturlandskap, dÀr det mÀnniskor som har levt och verkat historiskt har lÀmnat fÄ eller inga spÄr efter sig. Det kan vara svÄrt att upptÀcka gamla eldstÀder, köttgömmor och fÄngstgropar, men de finns dÀr. Alldeles nÀra Saltoluokta finns till exempel ett omfattande fÄngstgropssystem. I gammelskogen gÄr att finna grÄ blÀckor pÄ stammarna, som Àr spÄr efter samisk barktÀkt. Det var vanligt att samerna med en hornkniv skar ut ett barkstycke ur unga tallar, vars innerbark de grillade.
Kungsleden i litteraturen
Claes Grundstens PĂ„ fjĂ€lltur – Kungsleden Ă€r en guide över vandringen lĂ€ngs Kungsleden. Andra som skrivit böcker om Kungsleden Ă€r Annika Berggren, som delat upp sina böcker i tvĂ„ delar med Kvikkjokk som mittpunkt. En av de senare böckerna Ă€r Fredrik NeregĂ„rds FjĂ€llvandra lĂ€ngs Kungsleden frĂ„n 2011.
Det finns ocksÄ ett orÀkneligt antal reportage skrivna frÄn vandringar och skidturer lÀngs leden. För den som vill ha en skönlitterÀr inspiration finns Bosse Gustafssons Kungsleden frÄn 1963, en romantisk vandringsthriller som ocksÄ filmatiserades i mitten av 1960-talet.